Astrid-glad-föreläser-jobb-yrkeslivet
Tiden på Rabén & SjögrenKarinHårt arbeteKarin om AstridDalagatan 46

Yrkeslivet

Efter giftermålet med Sture Lindgren 1931 slutar Astrid som sekreterare på Kungliga Automobilklubben och är hemma med sonen Lasse. För att dryga ut hushållskassan tar hon då och då extrajobb. Hon skriver en del berättelser för olika tidningar och hoppar ibland in som sekreterare på korta uppdrag.

I maj 1934 föds Astrids och Stures dotter Karin och Astrid blir tvåbarnsmamma. Hon är mycket ute och leker med barnen – i Vasaparken och vid Karlbergskanalen. Astrid Lindgren är inte som andra mammor, hon älskar att leka och hoppar, klättrar och gungar lika vilt som barnen. Hon är också väl medveten om de vuxnas maktställning och ser omkring sig hur barnen hunsas och trycks ned.

I Vasaparken är det många mammor med små barn, några av dem blir Astrids vänner för livet – hon kallar dem parktanterna. De träffas varje dag och följer varandras liv.

Lasse och Karin porträtt

"Hon var inte en sån där mamma som satt stilla i parken på en bänk och tittade på sina lekande barn. Hon ville leka själv och jag misstänker att hon tyckte det var minst lika roligt som jag!" har Lasse berättat.

Revolver-Harry

1937 hoppar Astrid Lindgren in som sekreterare åt Harry Söderman, docent i kriminologi vid Stockholms högskola. Han var både vetenskapsman och äventyrare, ”en svensk motsvarighet till Indiana Jones” enligt Leif GW Persson. Efter att, på cykel, oskadd lyckas komma undan ett väpnat anfall i Iran får han namnet Revolver-Harry. Han driver också en framgångsrik detektivbyrå i Stockholm och når så småningom internationell ryktbarhet och får chansen att lära ut kriminalteknik till såväl Scotland Yard som NYPD. Astrid Lindgren tar till sig både hans person och kunskaper och använder dem senare i egna böcker.

Mästerdetektiven Blomkvist lever farligt, Eva Laurell

CITAT

”Ett förnämligt laboratorium herr Blomkvist har här”, sa han. ”Herr Blomkvist är en skicklig kemist, kan jag först å?” ”Nåja, skicklig … jag har ägnat en stor del av mitt långa liv åt kemiska studier”, medgav mästerdetektiven. ”Kemin och kriminaltekniken måste gå hand i hand, förstår ni, min unge vän!” ur Mästerdetektiven Blomkvist lever farligt

Andra världskriget

I september 1939 bryter andra världskriget ut. Astrid Lindgren beslutar sig för att dokumentera kriget och börjar klippa ut artiklar och kommentera såväl sin egen vardag som krigsförloppet i sina ”krigsdagböcker”.

Hennes krigsdagböcker börjar: ”O, idag började kriget. Ingen vill tro det. Igår eftermiddag satt Elsa Gullander o. jag i Vasaparken och barnen sprang och lekte runt omkring och vi skällde i all gemytlighet på Hitler och kom överens om att det nog inte skulle bli krig och idag!”

Totalt blir det 17 dagböcker innan freden kommer i maj 1945.

På sommaren 1940 blev Astrid återigen kontaktad av Harry Söderman och erbjuden ett topphemligt arbete på underrättelsetjänstens avdelning för brevcensur, det som Astrid kom att referera till som ”snuskjobbet”. Tillsammans med kolleger, bland andra Madicken, arbetade Astrid med att i hemlighet läsa brev till och från utlandet samt militärpost. Breven och jobbet gav Astrid en god inblick i krigets plågor och i sina dagböcker skriver hon 1940 om nazismen som ett ondskefullt odjur.

Astrid Lindgrens Krigsdagböcker 1939-1945 publicerades 2015 och fick stor uppmärksamhet .

Flytten till Dalagatan

1941 blir Sture Lindgren verkställande direktör för Motormännens Riksförbund och familjen får råd att flytta till en större lägenhet. I oktober 1941 går flyttlasset till Dalagatan 46, där de får en fyra på 140 kvadratmeter. Astrid Lindgren, som hela sitt liv bott under enkla förhållanden, tycker att lägenheten är otroligt fin. ”Jag kan inte låta bli att vara glad åt vår vackra våning, fast jag hela tiden är medveten om att vi har det oförskyllt bra, när så många inte ens har tak över huvudet.”

Samma år, 1941, insjuknade Astrids dotter Karin och ville att mamma skulle berätta en saga. ”Berätta om Pippi Långstrump”, bad hon och uppfann i samma stund det som skulle bli en av världens mest välkända barnboksfigurer. ”Eftersom det var ett märkligt namn blev det också en märklig flicka”, sa Astrid Lindgren. Under flera år hittade hon på nya historier för Karin och hennes vänner.

Urmanus i boklåda

Pippi Långstrump

När manuset om Pippi Långstrump var nedskrivet så passade Astrid också på att skicka in det till Albert Bonniers förlag som dock refuserade det i september. Astrid hade då också skickat in manuset till Britt-Mari lättar sitt hjärta som bidrag i en tävling som det nya lilla förlaget Rabén & Sjögren anordnade – boken vann andra pris, ges ut i november 1944 och blir Astrids debutbok. Hennes förlagsredaktör Elsa Olenius får också läsa Pippi-manuset och blir eld och lågor. Efter att Astrid skrivit om Pippi enligt Elsas anvisningar skickar hon in det i en ny tävling anordnad av Rabén & Sjögren – och i juryn sitter ingen mindre än Elsa Olenius… Pippi Långstrump vinner första pris och ges ut i bokform i november 1945.

Böcker utgivna 1944 - 1946

Skrivarglädjen

Med Pippi Långstrump förändras Astrid Lindgrens liv dramatiskt. Boken om Pippi Långstrump blir en stor succé och den spirande skrivarglädjen slår ut i blom och resulterar i ett antal böcker i snabb takt. Under åren 1944 till 1946 skrev Astrid sex barn- och ungdomsböcker: Britt-Mari lättar sitt hjärta, Pippi Långstrump, Kerstin och jag, Alla vi barn i Bullerbyn, Mästerdetektiven Blomkvist samt Pippi Långstrump går ombord.

stenogramblock

Tiden på Rabén & Sjögren

Succén med Pippi Långstrump ledde också till att bokförlaget Rabén & Sjögren växte snabbt och förlagschefen, Hans Rabén, klagade över sin arbetsbörda.

Mer om tiden på förlaget
Astrid signerar böcker på NK  under sent 1950-tal eller början av 1960

Hårt arbete

Under 50-och 60-talet var Astrid Lindgren otroligt produktiv. Hon skriver minst en egen bok per år, hon reser runt i världen och pratar om sina böcker, ger mängder av intervjuer och skriver tusentals brev – både till sina vänner och som svar på läsarbrev.

Läs mer om Astrids arbete

Louise Hartung

På hemväg från en internationell barnlitteraturkongress i Zürich 1953 blev Astrid inbjuden till Berlin för att berätta om sitt författarskap för bibliotekarier och bokhandlare. Hon möttes på flygplatsen av kvinnan som stod bakom inbjudan, Louise Hartung. Vänskapen mellan Astrid Lindgren och den bildade tyskan Louise uppstod när Louise, som upplevt kriget på mycket nära håll, tog med sin gäst på en hemlig utflykt in i Östberlin.

Mer än 600 brev utbytte de två fram till Louise Hartungs död 1965, de sågs också på olika håll i Europa och genomförde flera resor med Louises Wolksvagen Convertible, som de två kvinnorna – on the road – döpte till "Das Heidenkind" (Det hedniska barnet).

Astrid Lindgren Louise Hartung

Astrid och Louise

Korrespondensen med den mycket begåvade Louise Hartung blev ett kulturellt och politiskt utmanande fönster mot en annan och större värld än den Astrid till vardags rörde sig i hemma i Stockholm. Men vänskapen kunde vara lika ansträngande som själsligt befriande och intellektuellt lockande – från Berlin kom en flod av kärleksfulla brev, färska blommor och presenter.

Astrid och Louise hade rika samtal om kvinnoliv, samhällsfrågor och litteratur, både för vuxna och för barn och ungdomar. Louise Hartung var en bildad, skarpsinnig läsare (och ett glödande Goethe- och Strindbergfan) och i henne hade Astrid under alla deras år också en kvalificerad, vass lektör och rådgivare när det gällde sina böcker.

Brevväxlingen mellan Astrid och Louise gavs ut 2016 i boken Jag har också levat! (Astrid Lindgren Text).

Astrid böcker golv Dalagatan1978 foto Leif Jansson

Dalagatan

1952 dör Astrids man Sture Lindgren och sonen Lasse hade två år tidigare gift sig och flyttat hemifrån. Kvar i lägenheten på Dalagatan är nu Astrid och Karin. 1958 gifter sig även Karin och Astrid Lindgren blir ensam kvar. I nästan 40 år har hon lägenheten för sig själv, fram till sin död 2002.

Läs mer om Lägenheten på Dalagatan